En kort historik


Miljön kring Norrtuna är fylld av lämningar från skilda tider i Sveriges historia. Man har funnit lämningar från järnåldern, men troligen bodde folk här redan tidigare. Naturen, med de många sjöarna och skyddande vikar och holmar gjorde det till lämpliga boplatser.  Sudermannia (Sörmland), återfinns på Jacob Zieglers karta från 1532 – kanske den äldsta beteckningen på dagens Sörmland.

 Om Södermanlands tidigare politiska historia känner man inte så mycket. Enligt de befintliga sagorna är det troligt att det fanns olika småkungar. Först med Folkungatiden uppkommer historiska uppgifter. Södermanland gavs då gång på gång som förläning åt hertigar av Folkungaätten. 1300-talets störste jordägare i Sverige, Bo Jonsson Grip, som uppförde och gav namn åt Gripsholm, hade sina besittningars centrum i Södermanland, vars vapen utgörs av hans fabeldjur.

Unionstidens strider utkämpades till stor del i Södermanland. Karl Knutsson (Bonde) överrumplades i februari 1457 i Strängnäs och Kristian I slogs 1467 i slaget vid Julita nära Katrineholm. Vid Brännkyrka segrade 1518 Sten Sture d.y. över Kristian II, och till slut blev Gustaf Vasa valt till konung i Strängnäs 1523. Sen började en epok av stor utveckling. Slotten ombyggdes och utrustades, städernas handel utvecklades raskt, jordbruket tog ett oerhört uppsving liksom trädgårdsskötseln, bergsbruket främjades, och nya industrier uppväxte. Södermanland var under 1600-talet förskonad från krig och har sedermera endast en gång utsatts för fientliga härjningar, nämligen 1719, då östersjökusten med städer, bruk och herrgårdar skövlades och brändes av ryska trupper. Genom segern vid Baggensstäket räddades Stockholm och tillbakaslogs fienden.
 

 

Det första spåret av Tuna, som dagens Norrtuna kallades fram till slutet på 1700-talet, dyker upp 1278 då Magnus Ladulås förlänar – ger bort – godset till riksrådet Heinrich von Gleichen, bördig från Tyskland.

Oklart är hur släkten Natt och Dag förvärvade egendomen, men sannolikt var det genom giftermål och arv. De bodde på Tuna i fyra generationer fram till 1562. Då tillföll godset på samma sätt släkten Bielkenstierna, som i sin tur lät Jöran Stiernsköld ärva godset i slutet av 1500-talet.

Jöran Claesson (Stiernsköld), född 1552, död 18 augusti1611 i Kattnäs, var militär och riksråd. Han stod på hertig Karls sida i kampen mot kung Sigismund. Han blev 1593 en av ståthållarna på Stockholms slott och 1597 en av ståthållarna på Kalmar slott. 1598 överlämnades Kalmar till Sigismund. Jöran Claesson fängslades och fördes till Polen, men frigavs senare. Han tillhörde 1601 och 1605 de svenska förhandlandlingsdelegationerna i fredsförhandlingarna med Ryssland. Han var ståthållare på Älvsborgs slott 1606. Hans barn antog namnet Stiernsköld efter ättens vapen.

Vi gör ett raskt hopp i tiden, fram till mitten av 1600-talet. Det 30-åriga kriget rasar och alla pengar kronan får in går till att försörja de stora arméerna. Många adelsmän förlänas därför gårdar som betalning för deras insatser under krigen. År 1646, när drottning Kristina regerar, byter Claes Stiernsköld till sig Wad från kronan och äger sedermera de båda närbelägna herresätena Tuna och Wad.